Friskvårdsbidraget är en av de vanligaste förmånerna på svenska arbetsplatser. Det ger anställda möjlighet att få en del av kostnaden för träning eller annan hälsofrämjande aktivitet betald av arbetsgivaren, upp till ett visst belopp per år. Bidraget är skattefritt för den anställda så länge det följer Skatteverkets regler, vilket gör det till en förmånlig form av ersättning jämfört med till exempel löneförhöjning.
Hur bidraget fungerar i praktiken varierar mellan arbetsplatser, men grundprinciperna är desamma överallt. Den här artikeln går igenom vad som gäller, vilka aktiviteter som räknas och hur man går tillväga för att använda sitt bidrag.
Vad är friskvårdsbidrag
Friskvårdsbidrag är en skattefri förmån som arbetsgivare kan erbjuda sina anställda för att uppmuntra till motion och friskvård. Det är inte lagstadgat, vilket innebär att arbetsgivare inte är skyldiga att erbjuda det. De flesta större företag och många mindre erbjuder ändå bidraget, eftersom det ses som ett enkelt sätt att stärka både hälsa och trivsel på arbetsplatsen.
Beloppet varierar mellan olika arbetsgivare. Skatteverket har satt ett tak för hur stort belopp som kan ges skattefritt, men arbetsgivaren kan välja att lägga sig under detta tak. Vissa erbjuder några hundra kronor om året, andra ger betydligt mer. Det är alltid arbetsgivaren som avgör summan, och den kan variera mellan olika befattningar eller anställningsformer inom samma företag.
Vilka aktiviteter räknas som friskvård
För att en aktivitet ska räknas som skattefri friskvård krävs att den är av ”enklare slag” och av mindre värde, enligt Skatteverkets terminologi. Det innebär i praktiken att aktiviteten ska handla om motion eller enklare friskvård, inte om till exempel medlemskap i en golfklubb med hög avgift eller köp av sportutrustning.
Vanliga exempel på aktiviteter som täcks av friskvårdsbidraget är:
- Gymkort och träningskort på gym eller träningsanläggningar
- Yoga, pilates och liknande gruppträningspass
- Massage, förutsatt att den klassas som friskvård och inte behandling
- Simning och simskola
- Danskurser med inslag av fysisk aktivitet
Vad som räknas kan skilja sig något mellan arbetsgivare, eftersom vissa väljer att tolka reglerna striktare än andra. Det är därför bra att stämma av med sin arbetsgivare eller HR-avdelning vad som gäller på den egna arbetsplatsen innan man gör ett köp, särskilt om aktiviteten ligger i gränslandet mellan friskvård och något annat.
Vad som inte räknas som friskvård
Vissa aktiviteter och kostnader faller utanför vad som kan täckas av ett skattefritt friskvårdsbidrag. Det handlar bland annat om medlemskap i idrottsklubbar som är tävlingsinriktade, greenfee på golfbanor, jakt, sportdykning och andra aktiviteter som Skatteverket bedömer kräver dyr utrustning eller är av mer exklusiv karaktär.
Inte heller sportkläder, skor eller annan utrustning täcks normalt av bidraget, även om utrustningen används i samband med träning. Behandlingar som klassas som sjukvård, till exempel viss fysioterapi eller läkarbesök, faller också utanför friskvårdsbegreppet och hanteras istället under andra regler, exempelvis genom sjukvårdsförsäkring om arbetsgivaren erbjuder det.
Så använder man bidraget
De flesta arbetsgivare har ett system för hur friskvårdsbidraget administreras. Vanligast är att den anställda själv betalar för aktiviteten och sedan skickar in ett kvitto för att få pengarna tillbaka, antingen via löneutbetalningen eller genom en separat utbetalning. Andra arbetsgivare använder digitala friskvårdsappar eller friskvårdskort där bidraget laddas upp direkt och kan användas hos anslutna aktörer utan att den anställda behöver lägga ut pengar själv.
Oavsett system är det viktigt att spara kvitton och se till att aktiviteten tydligt framgår av underlaget. Om kvittot är otydligt om vad som köpts, till exempel vid ett gymkort som även innehåller kosttillskott eller andra produkter, kan hela beloppet bli skattepliktigt istället för bara den del som inte räknas som friskvård.
De flesta arbetsgivare har också en tidsgräns för när bidraget måste användas, oftast kalenderår. Outnyttjat bidrag går normalt inte att spara till nästa år, vilket gör det värt att planera sina träningsköp så att hela beloppet kommer till användning innan årsskiftet.
Skillnad mellan friskvårdsbidrag och friskvårdstimme
Friskvårdsbidraget ska inte förväxlas med friskvårdstimme, som är en annan förmån vissa arbetsgivare erbjuder. Friskvårdstimmen innebär att den anställda får träna på arbetstid, till exempel en timme i veckan, utan att det räknas som semester eller obetald tid. Bidraget handlar istället om att täcka kostnaden för själva aktiviteten.
Många arbetsplatser erbjuder båda förmånerna samtidigt, vilket ger anställda möjlighet att både få tid att träna och få kostnaden för träningen delvis täckt. Andra erbjuder bara en av delarna, ofta beroende på verksamhetens karaktär och möjligheten att lägga in träningstid i arbetsschemat.
Att tänka på som anställd
Den som vill utnyttja sitt friskvårdsbidrag fullt ut bör ta reda på exakt vad som gäller på sin arbetsplats, eftersom reglerna kan skilja sig åt trots att grunden är densamma. Det handlar om att kontrollera vilket belopp som gäller, vilka aktiviteter som godkänns, hur ansökan eller redovisning går till och när bidraget senast måste användas.
Att regelbundet använda friskvårdsbidraget kan bidra till bättre hälsa och högre välmående, samtidigt som det är en förmån som annars riskerar att gå förlorad om den inte utnyttjas inom den tid som arbetsgivaren satt upp.