Friskvårdsbidraget är en av de vanligaste förmånerna på svenska arbetsplatser. Det ger anställda möjlighet att få en del av kostnaden för träning eller annan hälsofrämjande aktivitet betald av arbetsgivaren, upp till ett visst belopp per år. Bidraget är skattefritt för den anställda så länge det följer Skatteverkets regler, vilket gör det till en förmånlig form av ersättning jämfört med till exempel löneförhöjning.

Hur bidraget fungerar i praktiken varierar mellan arbetsplatser, men grundprinciperna är desamma överallt. Den här artikeln går igenom vad som gäller, vilka aktiviteter som räknas och hur man går tillväga för att använda sitt bidrag.

Vad är friskvårdsbidrag

Friskvårdsbidrag är en skattefri förmån som arbetsgivare kan erbjuda sina anställda för att uppmuntra till motion och friskvård. Det är inte lagstadgat, vilket innebär att arbetsgivare inte är skyldiga att erbjuda det. De flesta större företag och många mindre erbjuder ändå bidraget, eftersom det ses som ett enkelt sätt att stärka både hälsa och trivsel på arbetsplatsen.

Beloppet varierar mellan olika arbetsgivare. Skatteverket har satt ett tak för hur stort belopp som kan ges skattefritt, men arbetsgivaren kan välja att lägga sig under detta tak. Vissa erbjuder några hundra kronor om året, andra ger betydligt mer. Det är alltid arbetsgivaren som avgör summan, och den kan variera mellan olika befattningar eller anställningsformer inom samma företag.

Vilka aktiviteter räknas som friskvård

För att en aktivitet ska räknas som skattefri friskvård krävs att den är av ”enklare slag” och av mindre värde, enligt Skatteverkets terminologi. Det innebär i praktiken att aktiviteten ska handla om motion eller enklare friskvård, inte om till exempel medlemskap i en golfklubb med hög avgift eller köp av sportutrustning.

Vanliga exempel på aktiviteter som täcks av friskvårdsbidraget är:

• Gymkort och träningskort på gym eller träningsanläggningar
• Yoga, pilates och liknande gruppträningspass
• Massage, förutsatt att den klassas som friskvård och inte behandling
• Simning och simskola
• Danskurser med inslag av fysisk aktivitet

Vad som räknas kan skilja sig något mellan arbetsgivare, eftersom vissa väljer att tolka reglerna striktare än andra. Det är därför bra att stämma av med sin arbetsgivare eller HR-avdelning vad som gäller på den egna arbetsplatsen innan man gör ett köp, särskilt om aktiviteten ligger i gränslandet mellan friskvård och något annat.

Vad som inte räknas som friskvård

Vissa aktiviteter och kostnader faller utanför vad som kan täckas av ett skattefritt friskvårdsbidrag. Det handlar bland annat om medlemskap i idrottsklubbar som är tävlingsinriktade, greenfee på golfbanor, jakt, sportdykning och andra aktiviteter som Skatteverket bedömer kräver dyr utrustning eller är av mer exklusiv karaktär.

Inte heller sportkläder, skor eller annan utrustning täcks normalt av bidraget, även om utrustningen används i samband med träning. Behandlingar som klassas som sjukvård, till exempel viss fysioterapi eller läkarbesök, faller också utanför friskvårdsbegreppet och hanteras istället under andra regler, exempelvis genom sjukvårdsförsäkring om arbetsgivaren erbjuder det.

Så använder man bidraget

De flesta arbetsgivare har ett system för hur friskvårdsbidraget administreras. Vanligast är att den anställda själv betalar för aktiviteten och sedan skickar in ett kvitto för att få pengarna tillbaka, antingen via löneutbetalningen eller genom en separat utbetalning. Andra arbetsgivare använder digitala friskvårdsappar eller friskvårdskort där bidraget laddas upp direkt och kan användas hos anslutna aktörer utan att den anställda behöver lägga ut pengar själv.

Oavsett system är det viktigt att spara kvitton och se till att aktiviteten tydligt framgår av underlaget. Om kvittot är otydligt om vad som köpts, till exempel vid ett gymkort som även innehåller kosttillskott eller andra produkter, kan hela beloppet bli skattepliktigt istället för bara den del som inte räknas som friskvård.

De flesta arbetsgivare har också en tidsgräns för när bidraget måste användas, oftast kalenderår. Outnyttjat bidrag går normalt inte att spara till nästa år, vilket gör det värt att planera sina träningsköp så att hela beloppet kommer till användning innan årsskiftet.

Skillnad mellan friskvårdsbidrag och friskvårdstimme

Friskvårdsbidraget ska inte förväxlas med friskvårdstimme, som är en annan förmån vissa arbetsgivare erbjuder. Friskvårdstimmen innebär att den anställda får träna på arbetstid, till exempel en timme i veckan, utan att det räknas som semester eller obetald tid. Bidraget handlar istället om att täcka kostnaden för själva aktiviteten.

Många arbetsplatser erbjuder båda förmånerna samtidigt, vilket ger anställda möjlighet att både få tid att träna och få kostnaden för träningen delvis täckt. Andra erbjuder bara en av delarna, ofta beroende på verksamhetens karaktär och möjligheten att lägga in träningstid i arbetsschemat.

Att tänka på som anställd

Den som vill utnyttja sitt friskvårdsbidrag fullt ut bör ta reda på exakt vad som gäller på sin arbetsplats, eftersom reglerna kan skilja sig åt trots att grunden är densamma. Det handlar om att kontrollera vilket belopp som gäller, vilka aktiviteter som godkänns, hur ansökan eller redovisning går till och när bidraget senast måste användas.

Att regelbundet använda friskvårdsbidraget kan bidra till bättre hälsa och högre välmående, samtidigt som det är en förmån som annars riskerar att gå förlorad om den inte utnyttjas inom den tid som arbetsgivaren satt upp.

Att välja mellan förmånsbil och motsvarande summa i höjd lön är ett vägval som många anställda ställs inför, särskilt inom yrken där bilen är en del av anställningsvillkoren. Svaret på vad som lönar sig mest beror på flera faktorer, bland annat hur mycket bilen används privat, vilken inkomst man har sedan tidigare och hur mycket man själv värderar att slippa tänka på service, försäkring och värdeminskning.

Den här artikeln går igenom hur förmånsvärdet räknas fram, vilka kostnader som ingår i en förmånsbil och hur man kan resonera för att se vilket alternativ som ger mest kvar i plånboken.

Så beskattas en förmånsbil

När en arbetsgivare erbjuder en bil som får användas privat räknas det som en skattepliktig förmån. Förmånsvärdet läggs till den kontanta lönen och beskattas som vanlig inkomst. Värdet beräknas utifrån bilens nybilspris, ett schablonpåslag samt ett belopp kopplat till statslåneräntan. Ju dyrare bil, desto högre blir förmånsvärdet och därmed den skatt som ska betalas.

Det innebär att en förmånsbil aldrig är gratis, även om den ofta upplevs så eftersom kostnaden dras direkt från lönen i stället för att betalas som en separat räkning. För den som kör mycket privat kan förmånsvärdet ändå vara lägre än vad det hade kostat att äga och driva en motsvarande bil själv.

Vad ingår i en förmånsbil

En stor del av fördelen med förmånsbil ligger i vad som ingår utöver själva bilen. Vanligtvis står arbetsgivaren för:

• Service och underhåll
• Försäkring
• Fordonsskatt
• Ofta även däckbyten och vinterdäck

Drivmedel ingår normalt inte i grundförmånen utan beskattas separat om arbetsgivaren betalar även för privat körning. Den som själv står för bränslet till privata resor slipper den extra förmånsbeskattningen på drivmedel men får i stället en löpande kostnad som ska vägas in i kalkylen.

Sammantaget innebär det att en förmånsbil eliminerar många av de oförutsedda utgifter som annars kan dyka upp vid ägande av bil, till exempel en dyr reparation eller en stor värdeminskning vid försäljning.

Att räkna på egen bil och högre lön

Om man i stället tackar nej till förmånsbilen och begär motsvarande belopp i högre lön blir situationen en annan. Den högre lönen beskattas fullt ut enligt den marginalskatt som gäller för individen, och därefter ska hela kostnaden för bilen täckas av nettolönen. Det handlar om billån eller kontantinsats, försäkring, service, däck, värdeminskning och eventuella reparationer.

För att jämförelsen ska bli rättvis behöver man uppskatta den totala årskostnaden för att äga och driva en bil av samma modell och ålder som förmånsbilen. Många underskattar denna kostnad eftersom utgifterna kommer vid olika tillfällen under året i stället för som en jämn månadskostnad. Värdeminskningen är ofta den enskilt största posten, särskilt de första åren av en bils livslängd.

Den som väljer högre lön äger dock bilen själv, vilket ger frihet att sälja, byta eller köra den längre utan att vara bunden till arbetsgivarens bilpolicy eller leasingavtal. Det kan väga tungt för den som kör lite och vill ha en enklare, billigare bil än vad förmånsbilspolicyn tillåter.

Körsträckans betydelse

Hur mycket förmånsbilen används privat är den enskilt viktigaste faktorn i kalkylen. Den som kör långt till och från arbetet, eller reser mycket privat, får ut mer av en förmånsbil eftersom kostnader som annars hade blivit betydande i stället ligger hos arbetsgivaren.

Den som däremot kör bil sällan, kanske bara till fritidshuset några gånger om året eller korta sträckor i vardagen, får en förmånsbeskattning som inte står i proportion till nyttan. I sådana fall kan högre lön och en enklare, billigare privat bil, eller inget bilinnehav alls, vara mer ekonomiskt fördelaktigt.

Andra faktorer att väga in

Utöver de rena kronorna finns flera saker som påverkar vilket alternativ som passar bäst:

• Marginalskatten påverkar hur mycket av en löneökning som faktiskt blir kvar efter skatt
• Pensionsgrundande inkomst och sjukpenninggrundande inkomst beräknas på den kontanta lönen, vilket gör att en löneökning kan ge högre framtida ersättningar än en förmånsbil
• Bilpolicyn hos arbetgivaren avgör vilka modeller som är tillgängliga och om det finns möjlighet att välja bort bilen
• Personligt intresse för bilar spelar roll, en del vill hellre köra en ny bil varje leasingperiod än att äga en äldre bil längre

Den som funderar på att tacka nej till en förmånsbil bör också kontrollera om löneökningen verkligen motsvarar hela kostnaden arbetsgivaren annars skulle haft för bilen, eller om det bara handlar om en mindre kompensation.

Hur man gör en egen jämförelse

För att avgöra vad som lönar sig i det enskilda fallet behöver man sätta upp en enkel kalkyl. Utgångspunkten är att jämföra nettokostnaden för förmånsbilen, det vill säga skatten på förmånsvärdet, med den totala årskostnaden för att äga och driva en motsvarande bil privat efter skatt på den högre lönen.

I kalkylen bör man också ta med hur körsträckan ser ut, om arbetsgivaren annars skulle betala reseersättning för tjänsteresor med egen bil, samt hur länge man planerar att stanna kvar på arbetsplatsen. Den som byter jobb ofta kan ha svårare att dra nytta av en förmånsbil på lång sikt, medan en löneökning följer med oavsett arbetsgivare.

Nyligen har vi kunnat ta del av de strategier som kommit för att stävja fortkörning i allt högre omfattning och för bilisterna är det inte någon egentlig förändring att tala om. Bakgrunden till behovet av att göra en uppryckning och att förbättra säkerheten på vägarna, är att allt fler fortkörare kommer undan eventuella böter till följd av dålig bildkvalitet i de kameror som sitter uppe längs vägarna. När man inte kan visa vem det är som faktiskt kör bilen ifråga, är det svårt att skicka ut några böter till vederbörande. Detta har lett till att man nu valt att förbättra kamerorna som sitter uppe längs vägarna. Tanken är att kunna ta fast än fler bilister som kör för fort, och självklart också att kunna avskräcka trafikanter genom att göra tydligt att man kommer fastna på bild om man skulle åka för fort.

Till skillnad från vad många anser, är det inte pennalism och en vilja att ta fast personer som ligger till grund för fartkontroller och kameror. Det handlar istället, tvärtemot, om att se till att trafiken blir säkrare och att färre olyckor till följd av för snabb bilkörning inträffar. Man har kunnat se positiva effekter av kameror hittills och man kommer nu jobba vidare på samma vis. Läs vidare på http://billig-bilförsäkring.nu/