Att välja mellan förmånsbil och motsvarande summa i höjd lön är ett vägval som många anställda ställs inför, särskilt inom yrken där bilen är en del av anställningsvillkoren. Svaret på vad som lönar sig mest beror på flera faktorer, bland annat hur mycket bilen används privat, vilken inkomst man har sedan tidigare och hur mycket man själv värderar att slippa tänka på service, försäkring och värdeminskning.

Den här artikeln går igenom hur förmånsvärdet räknas fram, vilka kostnader som ingår i en förmånsbil och hur man kan resonera för att se vilket alternativ som ger mest kvar i plånboken.

Så beskattas en förmånsbil

När en arbetsgivare erbjuder en bil som får användas privat räknas det som en skattepliktig förmån. Förmånsvärdet läggs till den kontanta lönen och beskattas som vanlig inkomst. Värdet beräknas utifrån bilens nybilspris, ett schablonpåslag samt ett belopp kopplat till statslåneräntan. Ju dyrare bil, desto högre blir förmånsvärdet och därmed den skatt som ska betalas.

Det innebär att en förmånsbil aldrig är gratis, även om den ofta upplevs så eftersom kostnaden dras direkt från lönen i stället för att betalas som en separat räkning. För den som kör mycket privat kan förmånsvärdet ändå vara lägre än vad det hade kostat att äga och driva en motsvarande bil själv.

Vad ingår i en förmånsbil

En stor del av fördelen med förmånsbil ligger i vad som ingår utöver själva bilen. Vanligtvis står arbetsgivaren för:

• Service och underhåll
• Försäkring
• Fordonsskatt
• Ofta även däckbyten och vinterdäck

Drivmedel ingår normalt inte i grundförmånen utan beskattas separat om arbetsgivaren betalar även för privat körning. Den som själv står för bränslet till privata resor slipper den extra förmånsbeskattningen på drivmedel men får i stället en löpande kostnad som ska vägas in i kalkylen.

Sammantaget innebär det att en förmånsbil eliminerar många av de oförutsedda utgifter som annars kan dyka upp vid ägande av bil, till exempel en dyr reparation eller en stor värdeminskning vid försäljning.

Att räkna på egen bil och högre lön

Om man i stället tackar nej till förmånsbilen och begär motsvarande belopp i högre lön blir situationen en annan. Den högre lönen beskattas fullt ut enligt den marginalskatt som gäller för individen, och därefter ska hela kostnaden för bilen täckas av nettolönen. Det handlar om billån eller kontantinsats, försäkring, service, däck, värdeminskning och eventuella reparationer.

För att jämförelsen ska bli rättvis behöver man uppskatta den totala årskostnaden för att äga och driva en bil av samma modell och ålder som förmånsbilen. Många underskattar denna kostnad eftersom utgifterna kommer vid olika tillfällen under året i stället för som en jämn månadskostnad. Värdeminskningen är ofta den enskilt största posten, särskilt de första åren av en bils livslängd.

Den som väljer högre lön äger dock bilen själv, vilket ger frihet att sälja, byta eller köra den längre utan att vara bunden till arbetsgivarens bilpolicy eller leasingavtal. Det kan väga tungt för den som kör lite och vill ha en enklare, billigare bil än vad förmånsbilspolicyn tillåter.

Körsträckans betydelse

Hur mycket förmånsbilen används privat är den enskilt viktigaste faktorn i kalkylen. Den som kör långt till och från arbetet, eller reser mycket privat, får ut mer av en förmånsbil eftersom kostnader som annars hade blivit betydande i stället ligger hos arbetsgivaren.

Den som däremot kör bil sällan, kanske bara till fritidshuset några gånger om året eller korta sträckor i vardagen, får en förmånsbeskattning som inte står i proportion till nyttan. I sådana fall kan högre lön och en enklare, billigare privat bil, eller inget bilinnehav alls, vara mer ekonomiskt fördelaktigt.

Andra faktorer att väga in

Utöver de rena kronorna finns flera saker som påverkar vilket alternativ som passar bäst:

• Marginalskatten påverkar hur mycket av en löneökning som faktiskt blir kvar efter skatt
• Pensionsgrundande inkomst och sjukpenninggrundande inkomst beräknas på den kontanta lönen, vilket gör att en löneökning kan ge högre framtida ersättningar än en förmånsbil
• Bilpolicyn hos arbetgivaren avgör vilka modeller som är tillgängliga och om det finns möjlighet att välja bort bilen
• Personligt intresse för bilar spelar roll, en del vill hellre köra en ny bil varje leasingperiod än att äga en äldre bil längre

Den som funderar på att tacka nej till en förmånsbil bör också kontrollera om löneökningen verkligen motsvarar hela kostnaden arbetsgivaren annars skulle haft för bilen, eller om det bara handlar om en mindre kompensation.

Hur man gör en egen jämförelse

För att avgöra vad som lönar sig i det enskilda fallet behöver man sätta upp en enkel kalkyl. Utgångspunkten är att jämföra nettokostnaden för förmånsbilen, det vill säga skatten på förmånsvärdet, med den totala årskostnaden för att äga och driva en motsvarande bil privat efter skatt på den högre lönen.

I kalkylen bör man också ta med hur körsträckan ser ut, om arbetsgivaren annars skulle betala reseersättning för tjänsteresor med egen bil, samt hur länge man planerar att stanna kvar på arbetsplatsen. Den som byter jobb ofta kan ha svårare att dra nytta av en förmånsbil på lång sikt, medan en löneökning följer med oavsett arbetsgivare.